Vi har ju flyttat runt en del genom åren och firat jul på lite olika sätt. Genom Mikaels arbete som pastor, så har det inte varit självklart att fira jul med våra ursprungsfamiljer i Närke eller Västerbotten. Både Mikael och jag brukade ju vara engagerade i församlingarnas julsamlingar med sång, musik och predikan.( Skänk gärna en tacksamhetens en tanke åt alla de som inom de olika kyrkliga sammanhangen arbetar under julhelgen för att vi ska kunna besöka julottan eller julaftonsmässan) Så vi har liksom inte nån direkt tradition vad gäller själva julaftonens firande. När Emma var 2.5 år bodde vi i Dalarna och då firade vi julen helt själva..vår lilla trio..det gick det oxå..visst kändes det lite konstigt det ska jag villigt erkänna.
En "tradition" har vi dock haft: Varje julaftonskväll brukade vi ringa hem till mamma och pappa i Närke. När nån av dom svarade: 45624....så började vi sjunga i stämmor: Nu tändas tusen juleljus...alltid lika känslosamt..barnen sjöng med men såg förundrat på hur mamma kämpade för att hålla tillbaka gråten..längtan hem blev så otroligt stark...jag vet att mamma och pappa också gjorde allt för att inte börja gråta...
Efter lite småprat så önskade vi varandra Guds Välsignelse och en God Jul.
Så här gjorde vi alla julaftnar så länge det fanns nån som lyfte på luren i andra änden...
Älskade Mamma och Pappa...hjärtat vill brista av saknad just nu..
Därför vill jag uppmana dej som ännu har förmånen att ha dina föräldrar i livet: Hör av dej..Ring och önska God Jul..Det kostar så lite men betyder så oerhört mycket!
Förr eller senare kanske ingen svarar på det kända numret..beskedet brukar vara: abonnemanget har upphört...
Önskar Er alla en varm innerlig jul..
Och över stad och land i kväll
går julens glada bud:
Att född är Herren Jesus Krist
vår Frälsare och Gud!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar