Efter en lång period av sol och värme, kom så regnet..ärligt talat: det var efterlängtat..Mina barnbarn var på besök och hade hoppats på sol och bad i havet..men det gick ju inte. Så då återstod att ta en promenad i duggregnet..Äldsta barnbarnet följde lite motvilligt med mormor ut..han var nära att ge upp promenaden efter typ 50 m...men mormor visste att det fanns ett hallonsnår, inte alltför långt bort, utmed den tänkta promenadvägen. Så efter att ha styrkt sej med en näve härligt röda, fullmogna hallon, gick det genast bättre att gå vidare. Vårt mål var att titta på de stora klövdjuren som går på Kärleksuddens strandängar. Jodå..de fanns på plats..på behörigt avstånd.När vi styrde våra steg hemåt, kom barnbarnet på ide´n att han skulle plocka blommor till mej..noga utvalda..jag anar en liten estet...färgen var väldigt viktig..mycket vitt o lite lila..sen han försäkrat sig om att mormor gillade valet av blommor och färgen på dessa. Väl hemkomna sattes de fina blommorna i vas och placerades på köksbordet. Ett fint blickfång och en påminnelse om "livets efterrätt"..barnbarnen och all den glädje de tillför mitt liv och min tillvaro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar