Har haft ett kärt besök några dagar av min bästis som jag hållit kontakt med sen jag var 10 år.
Ville försöka få henne att upptäcka hur härligt o nyttigt det är för kroppen att cykla.
Lånade därför ut min Silvertärna damcykel och blev följdaktligen tvingad att låna makens mountainbike. Denna är INTE utrustad med fotbroms..vilket i sig var ett dilemma..till att börja med. Joo..visst fanns det handbroms, men denna gnällde nåt så fruktansvärt..När jag kom cyklande ner mot torget, var jag ju tvungen att bromsa innan huvudleden, vilket väsnades nåt alldeles förskräckligt. Det fick till följd att ett gäng ur den unga generationen, fann anledning att ropa:J------kärring efter mej..dumt nog vände jag inte tillbaka och fråga dom va de ville..Jag fattade liksom inte kopplingen till mina skrikande bromsar..Någon???
Hur som helst följer här några bilder från äventyret med mountainbiken..Det skulle visa sig att av och påstigning blev ganska komplicerat..på grund av mina stela artroshöfter.
Jag vill påpeka att jag inte på något sätt blev skadad vid något tillfälle, men det frambringade många och långa skrattsalvor från min kompis.
4 kommentarer:
Men var är hjälmen?
Du verkar ju vara en intelligent kvinna och det är väl värt att bevara?
Exakt..bikehiker..när jag kör min MC är det absolut hjälm som gäller..jag vet att det ska man ha också när man cyklar utan motor...ja..ja har egentligen ingen bra ursäkt..
Mor lilla mor, vem är väl som du?
Din självdistans och humor är inspirerande :)
Jo min älskade dotter..ett sätt att överleva: looking at the bright side..
Skicka en kommentar