Men si därav blev intet...Det snöre som ändalykten är häftad vid..ländryggen..har totalvägrat samarbeta sista dygnet. Så just nu, sitter jag för första gången i dag...bakom min ländrygg arbetar en elektrisk massagekudde, för att jag ska kunna göra detta blogginlägg.
Det här eländet drabbar mej av och till när jag minst anar det.
Det enda som gäller i detta läge är: att undvika sittning..utom i "nödfall"
promenader i sakta mak, gärna då med stöd av gå-stavar och emellanåt plant ryggläge med benen i 90 gr vinkel", uppkoppling till TNS-apparaten och förstås smorning med lämplig muskelgel.
När dessa akuttillstånd dyker upp, känns det inte bra att vara ensam hemma. Jag vet sällan om jag kan räta upp mej och ta mej till den välsignade bingen. Men "tryggheten" har jobbat hela helgen och är Xtra välkommen hem i kväll, till sin skröpliga kärring. Visserligen brukar han väl inte kunna åtgärda så mycket..men det känns ändå bra att han finns där.
Sammantaget har jag mer än vanligt måst blicka uppåt mot himlen, på både ett och två sätt, så det har inte varit helt utan mening..mitt ryggbesvär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar