En dag förknippad med härliga minnen från min uppväxt.
Ofta firade vi barn, tillsammans med mamma, vår pappa med kaffe på sängen och egenhändigt ritade teckningar.
Motivet bestod oftast av en hissad svensk flagga, kaffekopp och förstås en tårta.
Spretiga bokstäver frambar hälsningen: Till Far!
När vi senare bildat egna familjer, åkte vi hem för att fira pappa, farfar och morfar på hans egen dag.
Vi möts i dörren av en strålande glad "Far" och förutom att kramkalas utbryter, överräcktes blommor, presenter och inte så sällan, en fint dekorerad falukorvsring, som hängdes om hans hals under jublande glada tillrop!
Åren har gått och idag tror jag knappast att du älskade pappa, uppfattar att det är Fars Dag, på grund av din demens. Jag bor alldeles för långt bort för att kunna vara med och fira dej. Men jag har bett en av mina bröder vara ombud och leverera en stor, varm kram till dej på din egen dag.
Tack älskade pappa för all kärlek du gett mej och all omtanke du visat mej och min familj under årens lopp.Jag älskar dej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar