Älskade Emmsan

Som en ängel du kom..lilla Emma..Tänk va åren går! Att det är drygt 25 år sen du gjorde entré i min värld! (pappa var givetvis med på ett hörn;=) Så mycken glädje du gav oss, så många roliga uttryck som vi sparat lång inne i vårt innersta hjärterum! Vi tar fram dom lite nu och då och påminns om olika upptåg. Minns du dina o mina små utflykter i trollskogen bakom kyrkan i Enviken? Vi packade förstås en fikaväska och drog ut för att kolla på naturen i dess olika former. Du var så otroligt intresserad av småkryp.Kunde lägga dej ner på magen i mossan och spana in allt som rörde på sig! Du var tidig i det mesta. Duktig på att prata(tycker mej ana att det sitter i fortfarande) nåja, du har gott påbrå från alla håll! Vid drygt 1års ålder sa du tydligt ifrån, att nu fick det va slut med vällingflaska! Du ville ha "gjöt", så det så! Dina sångtalanger visade sig tidigt, vi var förstås inte sena med att uppmuntra det intresset! Så har åren gått och du har flyttat runt med oss i den norra delen av vårt land. Sen några år har du ju en egen underbar familj, och större blir den till våren! Jag har ofta betraktat dej i din roll som mamma, och blir så tagen då jag ser hur fint handlag du har med din älskade son Ebbe! Det formligen strålar "kärlek" er emellan! Ibland får jag rannsaka mej själv; hur var jag i min mammaroll, när du var liten? Sa jag nog många gånger hur mycket jag älskade dej? Du visade tidigt att "Emma kan själv"! Efter några år kom ju lillebror in i bilden och du var alltid så rädd om honom. Minns med fasa, dagen då ni skulle börja hos er första dagmamma; lillebror ville inte..så du fick va som en liten mamma, trösta o torka tårar. Fortfarande har du omsorg om brorsan, och det känns gott i hjärtat för mej, som mamma. Redan under dina första skolår, visade du stor omsorg om de "små" och svaga i din närhet. Du var duktig på att "se" andra som kanske inte mådde så bra. Den sidan finns fortfarande stark hos dej och det beundrar jag dej för. Ja skulle kunna skriva så mycket mer om dej och allt du betyder för mej. Jag vet inte om jag nånsin uttryckt det i ord; men jag är jättestolt att få va mamma till dej..du har så många fina sidor. Alla dina vänner är ju ett uttryck för att du har "hög social kompetens"! Samtidigt vet jag ju, att du är en gåva, ett underbart lån, från den Gud vi båda lärt känna och vill tro på. Snart är det jul och jag ser fram emot att få fira julafton hos dej och din familj. Bara så du säkert vet; Jag älskar dej så oerhört mycket, att det stundtals gör riktigt ont i hjärtat, och den smärtan vill jag aldrig vara utan!